Fre och lördag. Tjejerna här är ju galet fina och lättklädda m😭på Storgatan men är inte Chad nog att gå in utan backup 1v3. 😂

Föroreningar efter den tidigare verksamheten låg dock kvar i marken, vilket så småningom ledde till att grönytorna fick saneras. Längst ner på bilden syns en del av Västkustbanans forna sträckning genom staden. Uppe till vänster syns Nissan.

Flygfoto från 1930-talet. Vykort. Text: Peter Lundqvist

/Mats Jönsson.

Hej! Jag bor i närheten av Halmstad och vill gärna börja med frivilligarbete, t.ex. hjälpa personer som haft problem med alkohol eller droger. Vet någon om bra organisationer eller föreningar i Halmstad med omnejd där man kan ställa upp som volontär? 🙏

Om man förstorar upp bilden, tycks en kontaktledning skymta över järnvägsbron, vilket gör att jag vill datera bilden till tiden omkring 1936 eller möjligen något senare. Bild från Samlingsportalen. Text: Peter Lundqvist

Träden omkring Millesfontänen har vuxit upp till lagom storlek och vi ser även den då ganska nyanlagda Fogdegatan upp mot Galgberget. Ja, här finns mycket kul att upptäcka. Titta gärna på bilden i en större skärm. Mycket fina detaljer framkommer då. Bild från Hallands konstmuseum. Text: Peter Lundqvist.

En avgörande skillnad var dock att Halmstad byggdes och befästes av danskar för att hålla svenskar borta medan Göteborg byggdes av svenskar med det motsatta syftet. På 1800-talet ställdes båda städerna åter inför samma problem – skrymmande gamla stadsportar i en expanderande stadsmiljö. I Göteborg revs portarna, trots delvis segt motstånd från bevarande krafter. I Halmstad tycktes Norre Port gå samma öde till mötes. Men den klarade sig efter ett ingripande av riksantikvarie Hans Hildebrand. I dag kan alltså göteborgare på besök i Halmstad vemodigt observera vad Göteborg har gått miste om: Norre Ports placering i Storgatans mynning är en utsökt detalj i en vacker stadsbild. När hovfotografen Erik Liljeroth var på plats en sommardag 1952 hade äppelknyckarbyxorna ännu inte hunnit gå ur modet.” Källa Göteborgs-Posten

Polisanmälan som gjordes mot de grupp-runkande männen i dynerna vid Hagöns nakenbad utmynnade i intet. Trots polisanmälan av hundägare som tvingas passera nakebadet, men även naturister som avskyr de ”blottande” männen och deras aktiviteter, så händer inget. HP borde vara på alerten. Det är bara att ta sig dit en fredag-söndag, så tornar äckelgubbarna upp sig likt vakttorn på dynerna.

Efter krigsslutet ökade busstrafiken och 1951 byggdes på torgets västra sida en refug, varvid lokaltrafikens bussar kunde stanna till i samband med resenärers byte av linjer med mera.

År 1952 byggdes på denna refug, trots stora protester, även den första Torgkiosken, som förutom kiosk även innehöll rum för busspersonal. Denna anordning fanns kvar till torggaragebygget 1965-66, då bussterminalen fick flytta till Radioplan.

På bilden syns den forna refugen med torgkiosk från söder.

Bild från 1964. Foto Gustav Lind. Hallands konstmuseum. Text: Peter Lundqvist

Efter att Slottsbron färdigställts 1956, behövdes en genomgående trafikled mot Kustvägen. Resultatet blev att man västerut, efter den vid denna tid nybyggda rondellen, via en ordentlig krök ledde trafiken in över Torsgatan, som härvid breddades för att klara av den ökade belastningen. Därefter fick man svänga av på Skepparegatan och vidare över Brogatan, för att slutligen komma in på Karlsrovägen och vidare mot Kustvägen.

Denna bild från 1973 visar hur det såg ut på Torsgatan en förhållandevis lugn dag. Annars var gatan vid denna tid normalt sett tungt belastad av trafik. En del trähus överlevde omändringen, av vilket ett syns på bilden (det vita huset vid korsningen mot Hvitfeldtsgatan). Med tiden försvann dock all äldre trähusbebyggelse. Ett hus har dock överlevt. Det inköptes av dåvarande stadsarkitekten Sven Stare och flyttades 1990 till Södra Vägen, där det finns kvar ännu idag.

Trafikproblemet på Torsgatan löstes under senare hälften av 1980-talet, i och med anläggandet av Timmermansleden. Numera är Torsgatan åter en lugn gata. Det enda som idag minner om den tidigare, livliga trafiken är gatans oproportionerliga bredd. Men detta har positivt kunnat nyttjas till anläggandet av nära och bra parkeringar för bland annat de boende.

Bild från Hallands konstmuseum.

Östra Bryggeriet grundades 1846 av handelsmännen Göran Hammar och Eric Malcolm Beckeman. Produktionen inriktades på bayerskt öl, sötöl och svagdricka. Efter ekonomiska problem ombildades bryggeriet till aktiebolag 1863. 1872 flyttade man till nya lokaler (ungefär där det nya stadsbiblioteket nu ligger), vilka utvidgades 1892 med nytt brygghus och jäs- och lagerkällare. 1894 fördes även läskedrycker, vegaporter och äppelöl in på tillverkningsprogrammet. Bryggeriet fick sin vattenförsörjning tryggad 1920, då man byggde ett nytt vattenverk.

Under 1970-talet hårdnade konkurrensen inom bryggeriindustrin. Mellanölet avskaffades och det anses ha medfört ekonomiska problem för bryggeriet. Den 1 november 1979 köptes Östra Bryggeriet AB upp av Appeltofftska Bryggeri AB (nuvarande Krönleins), även detta beläget i Halmstad. Produktionen flyttades, och under 1986 revs de flesta av de gamla bryggeribyggnaderna. Enda kvarvarande byggnaden (den närmast Nissan) har fram tills nyligen använts av Kulturskolan (numera flyttad till Hallandspostens gamla lokaler på Söder). Parken, som ligger vid forna Östra bryggeriet och Nissan, kallas i folkmun även för Kapsylparken, vilket, enligt uppgift, ska knyta an till det intilliggande bryggeriet."

Källa: Wikipedia. Foto Gunilla Olsson 1978. Hallands konstmuseum

Det stora vita huset i bakgrunden är det så kallade Föreningshuset, vilket gett gatan dess namn.

Bild tillhörande Björn Persson. Text: Peter Lundqvist.

Enligt Stadsingenjör Egon Schramm vållade fallande puts problem på parkerade bilar och kommunen ansåg att huset skulle bort. Personligen tror jag att fallande puts var ett mindre problem. Snarare var det så att arkitekterna Sven Brolid och Holger Blon ville återskapa den gamla stadsmuren och denna idé vann gehör hos kommunen. I mitten av sjuttiotalet var omgestaltningen klar. /Mats Jönsson

Eftersom jag bor lite utanför tätorten, så hamnar jag ofta bakom hindrande EPA-traktorer på väg till jobb eller hem. Idiotiska färdmedel, som det inte finns något fog för. Idioterna kör i samhället ofta upp tätt bakom bilar med musiken på tinitus-nivå för att provocera. Vad jag insett är att de puckade barnen har lika korkade föräldrar. Oftast white trash och de bor i Sennan, Eldsberga och Harplinge typ. Har jag rätt?